Frustrationen är nära....

Visst känns det som om att man bara vill lägga sig ner och ge upp när man upplever sån här?
I söndes när jag vägde mig så hade jag gått ner 3 hg under mitt delmål.
Sen dess har jag promenerat två gånger varje dag under sammanlagt 1,5 timme, gjort pilates och spinnat och ätit enligt min kostplan.
I går hade jag gått ner ytterligare ett halvt kilo, vilket gjorde mig jätteglad.
Och sen idag kom bakslaget - på något sätt var jag tillbaka till vikten jag hade INNAN jag nådde delmålet!
Hur faaan har det gått till?????
Och så får man de här tankarna att "Vad är de för mening? Ingenting händer ju ändå. Orkar inte träna något idag, det spelar ju ändå ingen roll."
Och sen tittar man på alla andra som går ner typ mellan 1-2 kg i veckan. Jag menar, det är inte kul att känna sig som den enda feta människan i hela världen som inte går ner i vikt av träning.
Kanske låter lite överdrivet, men vissa stunder känns det så.
Var på Kappahl igår och köpte shorts och piratbyxor, för jag insåg att jag har inga sådana i min garderob som jag får på mig längre, och trots att jag jobbat som fan i 6 veckor så har jag fortfarande samma storlek som när jag började. vet inte om det är realistiskt att gå ner i storlek på den tiden, men man blir ändå besviken.
Man börjar fundera på hur mycket det egentligen krävs, ifall man inte jobbar tillräckligt, ifall man måste ge upp ännu mer tid för träningens skull, ifall man måste börja träna andra saker också etcetcetc.
Blir bara så trött....
Men, men... finns väl inte så mycket mer att göra än att göra om allting. Har jag tur så är det bara min våg som har hängt sig och egentligen har jag gått ner 10 kg utan att det på någont mirakulöst sätt märks på mina kläder =s

Nu ska jag iaf äta min soppa, plocka ihop skräpet som ligger på golvet, klä på mig och sen drar jag till IKEA en sväng. Tänkte jag skulle byta gardiner och så innan lördag och idag är sista chansen för imorrn är det studentfirande som gäller.
Börjar redan få ångest inför helgen, lär bli en hel del onyttigheter som tillkommer och jag har redan lovat att äta tårta på Ellens student och att bortse ifrån min diet under Mission Impossible på lördag...
Ujujuj, hur ska detta gåååååå?


         
                       IN DESPERATE NEED OF INSPIRATION

Kommentarer
Postat av: Jessica

Men gumman de går ju saktare när man inte är så stor. Dessa människorna på bilderna lider ju de flesta av fetma och har kanske inte rört på sig överhuvudtaget innan. Klart att de rasar i vikt när du väl börjar träna. Men du är ju inte i när heten av denna viktklassen överhuvudtaget! Vikten på vågen säger ju inte allt, muskler väger ju mer än fett. Sen går de ju oftast fortare med viktminskning i början när kroppen inte är van sen blir de ju trögare. Troligtvis är du i ett stadie där kroppen börjar ställa om sig till din "nya livsstil". Men jag tycker absolut att du ska fortsätta!! Kämpa gumman!

2010-06-03 @ 14:12:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0